{"id":6497,"date":"2015-12-18T10:56:09","date_gmt":"2015-12-18T09:56:09","guid":{"rendered":"https:\/\/samiskbibliotektjeneste.wordpress.com\/?p=6497"},"modified":"2015-12-18T10:56:09","modified_gmt":"2015-12-18T09:56:09","slug":"christina-allard-renskotselratt-i-nordisk-belysning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/2015\/12\/18\/christina-allard-renskotselratt-i-nordisk-belysning\/","title":{"rendered":"Christina Allard: Rensk\u00f6tselr\u00e4tt i nordisk belysning"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<br \/>\n<img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" size-full wp-image-6499 alignleft\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-content\/uploads\/2015\/12\/renslc3b6tselrc3a4tt.jpg?resize=201%2C285\" alt=\"rensl\u00f6tselr\u00e4tt\" width=\"201\" height=\"285\" \/>Den samiska r\u00e4tten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesr\u00e4tten vilar ytterst p\u00e5 historiska f\u00f6rh\u00e5llanden: ett l\u00e5ngvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig \u00f6ver tid. Trots att det r\u00f6r sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, \u00e4r l\u00e4ndernas f\u00f6rst\u00e5else och reglering av rensk\u00f6tseln l\u00e5ngt ifr\u00e5n lika. Det finns en djupare f\u00f6rklaring till skillnaderna som g\u00e5r bortom olikheter i lagstiftning. Historiska f\u00f6rh\u00e5llanden och traditioner, ofta relaterade till en v\u00e4st- och en \u00f6stnordisk r\u00e4ttstradition, f\u00f6rklarar olikheterna, s\u00e4rskilt med h\u00e4nsyn till fastighetsr\u00e4tten och den konstitutionella r\u00e4tten. Vissa sp\u00e5rbundenheter inom dessa centrala r\u00e4ttsomr\u00e5den p\u00e5verkar rensk\u00f6tselr\u00e4ttens uttryck inom r\u00e4ttsystemet. Dessa skillnader mellan l\u00e4nderna visar sig s\u00e4rskilt d\u00e5 tvister inf\u00f6r domstol uppst\u00e5r om rensk\u00f6tselr\u00e4ttens existens p\u00e5 vissa marker eller vid naturresursexploateringar, s\u00e5som gruvdrift, d\u00e5 rensk\u00f6tande samer \u00e5beropar skydd f\u00f6r sin r\u00e4ttighet. Under senare \u00e5r har uppm\u00e4rksamheten \u00f6kat vad g\u00e4ller samiska r\u00e4ttigheter. Bakgrunden \u00e4r s\u00e5v\u00e4l ett internationellt fokus p\u00e5 grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som ett antal nationella r\u00e4ttsfall om r\u00e4tten till renbete d\u00e4r motparten ofta varit privata mark\u00e4gare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar f\u00f6r att de allm\u00e4nna linjerna i norsk fastighetsr\u00e4tt har medverkat till att ge rensk\u00f6tselr\u00e4tten ett starkare uttryck i Norge \u00e4n vad som \u00e4r fallet i b\u00e5de Sverige och Finland. &laquo;Rensk\u00f6tselr\u00e4tt i nordisk belysning&raquo; \u00e4r den f\u00f6rsta framst\u00e4llningen som ing\u00e5ende j\u00e4mf\u00f6r norsk, svensk och finsk r\u00e4tt i fr\u00e5ga om rensk\u00f6tselr\u00e4tten, och f\u00f6rklarar hur skillnaderna mellan l\u00e4nderna vuxit fram. Boken riktar sig prim\u00e4rt till forskarsamh\u00e4llet \u00e4ven om den med f\u00f6rdel ocks\u00e5 kan anv\u00e4ndas i h\u00f6gre undervisning, fr\u00e4mst r\u00f6rande samiska studier, komparativ r\u00e4tt och bredare kurser i r\u00e4ttsteori. Den kan \u00e4ven vara till v\u00e4gledning f\u00f6r domstolar vid tvister om rensk\u00f6tselr\u00e4tt, liksom vid en \u00f6versyn av nuvarande rensk\u00f6tsellagstiftning. Christina Allard \u00e4r jur.dr, lektor vid Lule\u00e5 tekniska universitet och f\u00f8rsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under m\u00e5nga \u00e5r forskat och skrivit om samiska r\u00e4ttigheter liksom om andra urfolks r\u00e4ttigheter komparativt. Hon \u00e4r ofta anlitad som f\u00f6rel\u00e4sare och expert inom och utanf\u00f6r akademin. Allard driver det nordiska forskarn\u00e4tverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin &laquo;Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law&raquo; p\u00e5 Ashgate under 2015<br \/>\n&nbsp;<br \/>\nISBN10:\u00a09170611866 ISBN13:\u00a09789170611865\u00a0<strong>Spr\u00e5k: <\/strong>Svenska\u00a0<strong>Utgiven: <\/strong>20151026\u00a0<strong>Antal sidor: <\/strong><span id=\"ctl00_main_frame_ctrlproduct_lblPages\">365 F\u00f6rlag:\u00a0<a id=\"ctl00_main_frame_ctrlproduct_linkSearchPublisher\" href=\"http:\/\/www.makadambok.se\/index.html\">Makadam f\u00f6rlag<\/a><\/span><br \/>\nKan best\u00e4llas genom: <a href=\"http:\/\/www.adlibris.com\/se\/organisationer\/product.aspx?isbn=9170611866\">Adlibris<\/a>\u00a0, <a href=\"http:\/\/www.bokus.com\/bok\/9789170611865\/renskotselratt-i-nordisk-belysning\/\">Bokus<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Den samiska r\u00e4tten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesr\u00e4tten vilar ytterst p\u00e5 historiska f\u00f6rh\u00e5llanden: ett l\u00e5ngvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig \u00f6ver tid. Trots att det r\u00f6r sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, \u00e4r l\u00e4ndernas f\u00f6rst\u00e5else och reglering av rensk\u00f6tseln l\u00e5ngt ifr\u00e5n lika. Det &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/2015\/12\/18\/christina-allard-renskotselratt-i-nordisk-belysning\/\" class=\"more-link\">Fortsett \u00e5 lese<span class=\"screen-reader-text\"> \u00abChristina Allard: Rensk\u00f6tselr\u00e4tt i nordisk belysning\u00bb<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":6499,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[7,17],"tags":[488,501,533,561,605],"class_list":["post-6497","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-fagbkerfagagirjjit","category-sakprosa","tag-reindrift","tag-rettigheter","tag-sammenlignende-studier","tag-skandinavia","tag-svensk"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-content\/uploads\/2015\/12\/renslc3b6tselrc3a4tt.jpg?fit=201%2C285&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/paButM-1GN","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6497","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6497"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6497\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6499"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6497"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6497"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/backup.gnist.dev\/sambib\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6497"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}