Temaboka Luođu láhjit er ment for elever i ungdomsskolen, men den passer også for 5.–7. trinn og andre som er interessert i hvordan å høste, oppbevare og bruke planter.
Gjennom praktisk arbeid skal elevene lære å bruke tradisjonelle planter både i husholdningen og også vite hvordan samene har brukt plantene som medisin. Boka har informasjon om de vanligste plantene, bærene og tresortene som kan brukes som mat og medisin. Plantenes navn er på samisk og latinsk, samt norsk, svensk og finsk. Boka har en norsk-samisk-norsk ordliste. Boka tar for seg til sammen 46 planter med informasjon om plantefamilie og slekt. Nordsamisk tekst.
Luođu láhjit-fáddágirji lea oaivvilduvvon nuoraidceahki ohppiide, muhto dat heive maiddái 5.–7. ceahkkái.
Ulbmil lea oahpahit dovdat šattuid ja mo daid čoaggit, vurkkodit ja geavahit. Praktihkalaš bargguid bokte galget oahppit oahppat árbevirolaš šattuid geavaheamis sihke biebmodoalus ja diehtit maiddái mo sámit leat šattuid geavahan dálkkodeapmái. Girjjis leat dieđut dábáleamos liđiin, murjjiin ja muorain/miestagiin maid sáhttá geavahit biebmun ja dálkkasin. Šattuid namat leat sáme- ja láhtengiela lassin maiddái dáro-, ruoŧa-, suomagillii. Girjjis lea dáro-sáme-dáro sátnelistu. Girjjis leat oktiibuot 46 šattu oktan šaddočearda- ja -sohkadieđuiguin.
ISBN: 9788273747792. Davvi girji, 2012. 208 s. 310.- (kan kjøpes fra bla. haugenbok.no)
Åke Lundgren debuterade 1981 med romanen «Långa lappflickan»; berättelsen om Stor-Stina från lappländska Malå, som under 1800-talet reste runt i Europa och visades upp för sin ovanliga längd. Nu 30 år senare, ges den prisvinnande romanen ut på nytt. Jubileumsutgåvan innehåller även ett längre nyskrivet avsnitt där författaren – i ord och bild -tecknare den dokumentära bakgrunden. Här presenteras hittills okänt material om ett av sin tids märkligaste människoöden: Christina Chatarina Larsdoter (1819-1854).
Hon kallades Stor-Stina. Hon var ett monster, ett medicinskt mirakel, en samisk kvinna av gigantiska proportioner. Under några år i början av artonhundratalet visades hon upp på varietéteatrar i Sverige och på kontinenten. Vid samma tid väcktes också vetenskapens intresse för det abnorma. Avvikande kroppar skulle ge svaren på mänsklighetens gåta.
