Boka handler om en tradisjonell samisk metode for laksefiske – stengselsfiske og spesielle ord som tilhører denne metoden for fiske. Stengselsfisket i Tanavassdraget er spesiell i Sápmi og har vært en veldig viktig næring for innbyggerne i dette området. Fortsatt i dag er den viktig for noen.
Laksefisket er også en viktig del av den samiske kulturen og spesielt for folk langs Tanavassdraget.
Nordsamisk tekst.
Deanučázádaga buođđibivdu lea viehka erenoamaš Sámis, ja dat lea bohciidahttán áiggiid čađa viehka rikkis buođđubivdosániid. Dát bivdu lea leamaš dehálaš ealáhus Deanuleagi ássiide ja lea ain odne dehálaš muhtimiidda. Luossabivdu lea maid dehálaš sámi kultuvrras ja erenoamážit Deanuleagi ássiid kulturvrras.
ISBN: 978-82-8263-174-7. CálliidLágádus , 2015. 140 s. Heftet. 179.- kan kjøpes bl.a. gjennom Haugenbok.no
varieämbetets särskilda satsning under åren 1998–2001 för att bevara det samiska kulturarvet fick stor betydelse för att lyfta fram de samiska kulturmiljöerna. För denna satsning utarbetades ett program för stöd. Satsningen fick ett stort gensvar bland den samiska befolkningen och det var tydligt att det fanns ett uppdämt behov. Det program som nu föreligger är det fjärde i ordningen. Vi kan idag se att många betydelsefulla insatser gjorts under åren sedan det första programmet kom till. Samtidigt kan vi konstatera att det fortfarande finns mycket att göra i det samiska kulturlandskapet. Jämfört med andra delar av landet är stora delar av fjällområdet fortfarande helt oinventerat. Delar av fjällen har fornminnesinventerats men aktuella byggnadsinventeringar saknas nästan helt både i fjällen och skogslandet. Mycket återstår att göra när det gäller de biologiska och immateriella kulturarven. I skogslandet skadas fornlämningar fortfarande i alltför stor omfattning av skogsbruket. Målen för kulturvärden inom miljökvalitetsmålen Storslagen fjällmiljö och Levande skogar ser inte ut att kunna nås till målåret 2020. Kort sagt finns det stora behov av fortsatta insatser om de mål som Riksdagen beslutat om ska kunna nås. FN:s urfolksdeklaration är en viktig utgångspunkt för detta program. Andra dokument av betydelse är Konventionen om det biologiska kulturarvet, Konventionen om det immateriella kulturarvet och den Europeiska landskapskonventionen. Precis som andra folk har det samiska folket också rätt till sina kulturarv. Föreliggande program har varit ute på en ”remissrunda” till alla organisationer som på ett eller annat sätt arbetar med samiska kulturarv. Det innefattar alltifrån statliga myndigheter till samiska organisationer. Vi vill tacka för alla värdefulla kompletteringar och synpunkter som kommit och det stora engagemanget kring detta programarbete. Det är vår förhoppning att detta program ska bli en inspiration för fortsatta insatser
För att leva som Enocksson gjorde måste han ha stått ut med ensamhet, kanske ha haft ett drag av eremit. Men han var inte osocial, utan uppskattade i stort sett alla former av umgänge. Han avstod tills mot äldre dagar från «fast» kvinnligt sällskap. Han var minst sagt noggrann, oerhört envis, lyssnade sällan på andras goda råd, men var allmänt sett en skrupulöst tillförlitlig person av den gamla skolan, «en rejäl karl.»
Denna avhandling om skogssamerna behandlar förändringarna i deras samhälle 1650–1800. Bland allmänheten är skogssamerna inte lika kända som fjällsamerna. En del forskning om skogssamerna har genomförts men då i sammanhang där den fjällsamiska forskningsdelen legat i förgrunden. I avhandlingen påvisas att skogssamerna hade kontroll på utvecklingen av sina näringar: De var därmed aktörer på en social och samhällelig nivå i samebyn, Arvidsjaurbyn. Omkring år 1800 skulle denna ordning, på grund av statliga åtgärder, komma att försvagas.
Første bind i bokserien Gull, gråstein og grums som handler om gruvene og gruveplanene i Norge som har vært mest omstridt.
