Boken är ett pedagogiskt material som främst vänder sig till den som arbetar med barn i åldrarna 4-12 år. Materialet innehåller traditionella svenska sång- och rörelselekar som bearbetats för att passa in i ett samiskt kulturellt sammanhang. I texthäftet finns sångtexter, lekbeskrivningar samt noter med enkla ackord. En DVD medföljer, där alla lekarna finns filmade och alla sångerna är insjungna på de olika språkvarieteterna.
ISBN 978-91-637-0925-8. Jokkmokk : Elsy Labba, 2012. 65 s. 299:-
Marja-Krisin Skum: Giellamolsun sámi boazodoalus – Språkbyte inom renskötseln
![gillamolsun_spraakbyte_sam[1]](https://i0.wp.com/backup.gnist.dev/sambib/wp-content/uploads/2013/06/gillamolsun_spraakbyte_sam1.jpg)
Boka handler om språkbytte i reindriften i Sverige og er basert på en matergradsoppgave fra 2011. I boken bruker forfatteren eksempler fra reindriften for å vise hvordan språkkunnskapene i samisk har forandret seg, og hvordan dette har påvirket menneskene. Flere og flere har begynt å bruke svensk under blant annet kalvemerking og reinskillinger. Svensk og nordsamisk tekst.
ISBN: 978 82-8263 123- 5. CálliidLágádus, 2013. 96 s. 225.- (kan bl.a kjøpes gjennom haugenbok.no)
Kajsa Kuoljok: Árrangátten = Árrangáttis = Vid eldstaden – idag, igår och i framtiden
Skriften har sin bakgrund i ett kulturmiljöpedagiskt delprojekt som Ájtte har drivit under 2012. Ett fältstudieläger för barn i åldrarna 10-12 år har genomförts, och målsättningen med det var att genom besök på lokala platser inom Jokkmokks kommun sammanlänka samiska barns vardag idag med ett arkeologiskt långtidsperspektiv, där projektets övergripande syfte var att förmedla samisk traditionell kunskap till en yngre generation.
Parallelltext på svenska, lulesamiska och nordsamiska.
ISBN 978-91-87636-22-6. Jokkmokk : Ájtte, 2013. 62 s. 99:- (Kan köpas genom Ájttes webbshop)
Berit Inga och Ida Sunna: Traditionell ekologisk kunskap – renskötarkvinnor om renen, landskapet och språket
Traditionell ekologisk kunskap, om markanvändning bland kvinnor i norra Sverige och Norge är ett projekt som Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum bedrivit under åren 2009-2012. I projektets regi har kvinnor med anknytning till eller verksamma inom renskötseln intervjuats i syfte att dokumentera dessa kvinnors traditionella ekologiska kunskap om renen och om markanvändningen i deras hemområden.
De som har arbetat med projektet är Berit Inga, projektledare, samt projektmedarbetare Ann Catrin Blind under åren 2009-2010, och Ida Sunna under åren 2011-2012. På norsk sida har Jan Åge Riseth deltagit med goda råd vad gäller litteratur, informanter och om rennäringsadministrationen i Norge.
ISBN 978-91-87636-75-2. Jokkmokk : Ájtte, 2013. 48 sidor. 80:- (Kan köpas genom Ájtte webbshop)
Sámi dieđalaš áigečálá 2/2012
Nytt nummer av samiske fagtidsskriftet Sámi dieđalaš áigečálá er publisert. Tidsskriftet gis ut av Samisk høgskole og Universitetet i Tromsø i samarbeid. Dette nummeret skriver bl.a. Nils Øyvind Helander om funksjonell tospråklighet og Johan Klemet Hætta Kalstad skriver om norsk samepolitikk på 70′-tallet.
Artiklene er skrevet på nordsamisk og har alle korte sammendrag på engelsk.
Innholdsfortegnelse: Sámi dieđalaš áigečálá – 2/2012. Artiklene er også tilgjengelig elektronisk versjon.
PDF: Sámi dieđalaš áigečálá 2/2012
ISSN: 0805-4312. Sámi allakuvla/Romssa univeritehta- Sámi dutkamiid guovddáš, 2012. 100.- (kan kjøpes gjennom karabok.no)
Øyvind Ravna: Finnmarksloven – og retten til jorden i Finnmark
Forlaget skriver:
Denne boken omhandler den største enkeltendringen av eierskapet til de mest sentrale samiske landområdene i moderne tid.
Da finnmarksloven ble vedtatt i 2005, ble et over 200 år gammelt statlig eierregime erstattet av en grunnforvaltning der finnmarkingene selv fikk eierrådigheten. Et av hovedmålene med loven og eieroverføringen har vært å avløse usikkerheten og striden om retten til land og vann med trygghet og forutsigbarhet. Mange rettslige spørsmål står likevel ennå ubesvarte.
Finnmarksloven – og retten til jorden i Finnmark er et bidrag til å besvare noen av disse spørsmålene. Antologien er den første større fremstillingen som analyserer rettighetene til Finnmarkseiendommens grunn etter at loven ble vedtatt. I boka behandles både materielle og prosessuelle spørsmål knyttet til rettsavklaringen. Reglene om alders tids bruk og reglene for Finnmarkskommisjonen og Utmarksdomstolen i Finnmark vies dermed stor oppmerksomhet.
ISBN: 978-82-0542-505-7. Gyldendal, 2013. 750.- (kan kjøpes bl.a gjennom haugenbok.no)
Samisk stedsnavn i Skánik/Skånland
Debatten om bruk av samiske stedsnavn på Stuornjárga/Skånlandshalvøya har delvis vært preget av manglende kunnskap både om hva stedsnavn er og hvilken mengde samiske navn man har på Stuornjárga, i Skånland og Evenes kommuner. Samiske stedsnavn foreligger generelt lite i skrift i området. Den muntlige bruken og kunnskapen er omfattende. Norsktalende synes ikke å kjenne den flora av samiske stedsnavn man har, sannsynligvis da samiske stedsnavn brukes ved samisk tale. I tillegg har noen samiske bygdenavn kommet i bruk ved at enkeltpersoner har tatt navnene inn i norsk tale.
Asbjørg Skåden og Sigbjørn Skåden er redaktører for verket.
ISBN: 978-82-9197-352-4. Skániid girjie, 2013. 380.- (kan kjøpes bl.a gjennom haugenbok.no )
Sámi skuvlahistorjá 6 – artihkkalat ja muittut skuvlaeallimis Sámis/Samisk skolehistorie 6 – artikler og minner fra skolelivet i Sápmi
Dette er sjette og siste bind i serien Samisk skolehistorie. Bøkene bringer glimt fra skolehverdagen i Sápmi, slik elever, lærere, internatansatte og foreldre har opplevd den. Dokumenter og artikler forteller om konsekvensene av statens skolepolitikk og om kampen for å utvikle en skole bygd på samisk språk og kultur. I dette bindet starter vi med vilkåra for samisk språk og innhold i lærerutdanning, høgskoler og universitet. Vi fortsetter med noen former for utdanning i utkanten av det formelle skoleverket, som folkehøgskole, voksenopplæring og språksenter. Vi ser på skolehistoria til skoltesamene i Norge og videre har vi fortellinger fra grunnskolen, denne gang i Nesseby, Berlevåg, Tana, Karasjok, Alta, Tromsø, Målselv, Tysfjord og Oslo. Til sist setter vi søkelys på lærerorganisasjonenes rolle i forhold til statens skiftende skolepolitikk overfor samene. Forfattere og redaktører er: Svein Lund, Elfrid Boine, Siri Broch Johansen og Siv Rasmussen.
Dát lea Sámi skuvlahistorjá-ráiddu guđát ja maŋimus girji. Girjjit muitalit skuvlaárgabeaivvi birra Sámis nugo oahppit, oahpaheaddjit, internáhttabargit ja váhnemat leat dan vásihan. Dokumeanttat ja artihkkalat čájehit norgga stáhta skuvlapolitihka váikkuhusaid, ja makkár rahčamušat leat leamaš ovddidit skuvlla mas lea sámi giella ja kultuvra vuođđun. Dán girjjis leat álggus artihkkalat oahpaheaddjioahpus, allaskuvllain ja universitehtain. De mii muitalit oahpus mii lea veahá olggobealde dábálaš skuvlavuogádaga, nugo álbmotallaskuvllain, rávesolbmuidoahpus ja giellaguovddážiin. Mii iskat norgga beale nuortalaččaid skuvlahistorjjá ja de leat muitalusat vuođđoskuvllas, dán háve Unjárggas, Bearalvágis, Deanus, Kárášjogas, Álttás, Romssas, Málátvuomis, Divttasvuonas ja Oslos. Loahpas mii guorahallat makkár doaibma oahpaheddjiidservviin lea leamaš stáhta molsašuddi skuvla- ja giellapolitihka ektui.
ISBN: 978-82-7374-870-6. Davvi girji, 2013. 395.- (kan også kjøpes gjennom bl. a haugenbok.no)
Lotta Omma: Ung same i Sverige – livsvillkor, självvärdering och hälsa
Två undersökningar av levnadsvillkor och hälsa ligger till grund för avhandlingen. Hälften av samiska skolbarn i åldern 13-18 år och lika stor del av de unga vuxna samerna i åldern 18-28 år hade erfarenhet av dålig behandling på grund av sin samiska härkomst Trots stor erfarenhet av diskriminering och utsatthet rapporterar unga samer som grupp en förhållandevis god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar uppger de bättre fysisk hälsa men också mera stress och oro. De samiska skolbarnen däremot har en lägre hälsorelaterad livskvalitet än andra svenska skolbarn. Framför allt när det gäller välbefinnande och fungerande i skolan är skillnaden stor mellan grupperna.
Det finns också tydliga hälsoskillnader inom den samiska gruppen. De som hade erfarenhet av etnisk diskriminering var oftare nedstämda, oroliga, bekymrade, stressade och i den gruppen var självmordsplaner dubbelt så vanliga som bland samer utan sådana erfarenheter. Andelen med självmordsplaner var dubbelt så hög bland kvinnorna och renskötarna samt hos samer i Västerbottens län, Jämtlands län och Västernorrlands län. Självmordsförsök var drygt tre gånger vanligare bland samiska kvinnor och bland renskötare jämfört med samiska män och icke renskötare.
Elektronisk tillgång via Umeå universitet: Ung same i Sverige
Umeå universitet, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri, 2013. ISBN 978-91-7459-548-2. 58 s. + 4 artiklar.
Mikael Svonni: Davvisámegiela – ruoŧagiela, ruoŧagiela – davvisámegiela sátnegirji/Nordsamisk – svensk, svensk – nordsamisk ordbok
For første gang gis det en en stor nordsamisk-svensk/Svensk-nordsamisk ordbok.
Ordboken inneholder mer en 15 000 samiske søkeord med både tradisjonelle og nye samiske ord. I den samisk-svenske delen er det for noen ord eksempler på hvordan de kan anvendes. Innbundet.
Lea vuosttas geardde goassege go stuorit davvisámegiela-ruoŧagiela sátnegirji addojuvvo olggos. Norgga ja Suoma bealde gal leat boahtan olggos stuorit davvisámegiela sátnegirjjit, main sámi sánit leat jorgaluvvon dáru- dahje suomagillii.
Svonni sátnegirjjis leat badjel 15 000 ohcansáni. Sátnegirjjis leat sihke árbevirolaš ja ođđa sámi sánit. Sámi-ruoŧa oasis leat muhtin sániide addojuvvon ovdamearkkat, got dat sáhttet geavahuvvot. Sátnegirjjis leat maiddá ruoŧagielsániin sojahangehčosat.
ISBN 978-82-8263-122-8. ČálliidLágádus, 2013. 405 s. 400.-