Dobbeltnummer av det samiske fagtidsskriftet Sámi dieđalaš áigečálá som gis ut av Samisk høgskole og Universitetet i Tromsø. Dette dobbeltnummeret er viet den første samiske forfatteren Johan Turi og hans bok «Muitalus sámiid birra» (1910), som regnes som den første samiske bokutgivelsen. Den inneholder 7 artikler skrevet av blant andre Mikael Svonni, Ole Henrik Magga og Harald Gaski. Artikkelforfatterene tilnærmer seg «Muitalus sámiid birra», fra forskjellige synsvinkler og viser rikdommen og mangfoldigheten i denne første samiske bokutgivelsen.
Artiklene er skrevet på nordsamisk og har alle korte sammendrag på engelsk.
Innholdsfortegnelse: Sámi dieđalaš áigečálá – 2/2011-1/2012. Artiklene er også tilgjengelig elektronisk.
Artihkalčállit leat lahkonan Johan Turi dovddus girjji Muitalus sámiid birra máŋgga sierra fágasurggiid oaidninvugiiguin. Dat čájeha Johan Turi girjji riggodaga ja máŋggabealatvuođa. Artihkalčoakkáldaga vuođđun lea Johan Turi 100-jagi ávvoseminára mii dollojuvvui Guovdageainnus 2010:s. Nummaris lea ovdasátni ja leat čieža dieđalaš artihkkala girjjálašvuođa dutkamis, teorehtalaš gielladiehtagis, filosofiijas, duodje- ja dáiddadutkamis.
ISSN: 0805-4312. Sámi allakuvla/Romssa univeritehta Sámi dutkamiid guovddáš, 2012. 150.-
Knut Helskog: Samtaler med maktene – en historie om verdensarven i Alta
For 40 år siden de første helleristningene i bunnen av Altafjorden ble oppdaget og rapportert inn til myndighetene. I 1985 ble de del av UNESCOs verdensarv.
Figurene ble laget i løpet av de siste 5000 årene f. Kr. og vitner om noe av kommunikasjonen menneskene hadde seg i mellom og med maktene. Disse bestemte over lykke og sorg, fødsler, sykdom, død og god eller dårlig fangst, ufred og fred, storm og stille og gode og dårlige betingelser for alt liv. Det var viktig for menneskene å være på godfot med maktene.
Forskjellene i bergkunstens form og innhold gjenspeiler kulturendringer gjennom 5000 år blant jakt- og fangsbefolkningen her nord, også i forhold til tro og ritualer.
Boka inneholder 260 illustrasjoner og nye, spennende funn og tanker om helleristningen og hellemaleriene i Alta presenteres.
Knut Helskog er professor i arkeologi ved Tromsø Museum og har hatt en sentral rolle i avdekking, dokumentasjon og forskning på bergkunsten i Alta.
Boklansering «Samtaler med maktene» – en historie om verdensarven i Alta» (UiT, 25.02.13)
ISBN: 978-82-7142-061-1. Tromsø Museum Universitetsmuseet, Tromsø museum skrifter, 2012. 240 s. 300.-
Silja Skjelnes-Mattila: Banani Banana – lesebok på bokmål, finsk, kvensk nordsamisk og nynorsk
I anledning språkåret har Storfjord språksenter gitt ut den flerspråklige leseboka «Banani Banana». Den er beregnet både på barn og voksne som lærer seg nordsamisk, kvensk eller finsk.
Historiene er enkle hverdagsrefleksjoner om ting rundt oss, sett med barnlige briller. Tekstene tar høyde for å styrke begrepsforståelse hos små barn samt å bygge opp ordforrådet på nordsamisk, finsk og kvensk med å definere og beskrive kjente omgivelser.
Elektronisk tilgang: Banani Banana
ISBN: 978-82-998673-4-4. Storfjord språksenter, 2013. 103 s.
Rachel Nergård: Mån dån måj: låh-kåm-gir-je
Bokstav- og leseinnlæringsbok i lulesamisk for 1. klassetrinn.
Boka er illustrert med motiver som samiske barn kjenner igjen. Hver bokstav er knyttet til et bilde. For å henge opp på veggen i klasserommet finnes det i tillegg bokstavplansjer med samme illustrasjon som i boka. Også bokstaver som ikke finnes i det samiske alfabetet er tatt med. Sist i boka er det noen sider med korte tekster. Boka er beregnet for 1. klassetrinn.
ISBN 978-82-7943-045-2. Báhko, 2012. 70 s.- 160.-
Rolf Inge Larsen: Religion og fiendebilder – læstadianismen, statskirken og kvenene 1870-1940
Rolf Inge Karlsen har skrevet en doktoravhandling om forholdet mellom læstadianismen og statskirken i Norge sett i lys av norske myndigheters fiendebilde av kvenene og læstadianismen. Undersøkelsen er avgrenset til tidsrommet 1870–1940 og geografisk til prestegjeldene Lyngen og Vadsø som lå i sikkerhetspolitiske pressområder, og som hadde betydelig kvensk bosetting samtidig som læstadianismen stod sterkt begge steder.
Avhandlingen viser at norske myndigheters fiendebilde av kvener og læstadianere gjennom undersøkelsesperioden var tredelt. Først og fremst ble fiendebildet knyttet til den sikkerhetspolitiske trussel omtalt som “den finske fare”, videre til en religiøs trussel av annerledes troende og til sist til en etnisk trussel mot den kulturnasjonen myndighetene ville bygge. I avhandlingen er det særlig den religiøse dimensjonen som er drøftet.
Elektronisk tilgang via Munin: Religion og fiendebilder: læstadianismen, statskirken og kvenene 1870-1940
Universitetet i Tromsø, Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lærerutdanning, Institutt for historie og religionsvitenskap, 2013. 356 s.
Mánáid lávllagirji
Søndagsskolen i Finnmark har gitt ut «Mánáid lávllagirji» som inneholder gamle og nye sanger som er samlet inn av Kautokeino søndagsskole gjennom mange år. Sangene har noter med besifring. Nordsamisk tekst.
Finnmárkku sotnabeaiskuvla lea «Mánáid lávllagirji» olggosaddi. Girjjis leat boares ja ođđa lávlagat maid Guovdageainnu sotnabeaiskuvla lea čohkken guhkit áiggi. Lávlagiidda leat nuohtat ja akoardamearkkat.
ISBN: 97882230319239. Søndagsskolen i Finnmark, 2013. 180.- (kan kjøpes gjennom karabok.no)
Ájddo – reflektioner kring biologisk mångfald i renarnas spår – en kunskapssammanställning om renar och renbete
I rapportens första del går Weronika Axelsson Linkowski igenom den vetenskapliga litteraturen om renbetet och dess påverkan på landskapet och den biologiska mångfalden. I den andra delen redovisar Kajsa Kuoljok och Ann-Catrin Blind den traditionella kunskap om renen och renbetet de fått fram genom att intervjua olika renskötare. Redaktörer är Håkan Tunón och Brita Stina Sjaggo.
Ájddo (gratis tillgänglig via CBM)
ISBN (felaktigt) 978-91-85352-00-0. Uppsala : Centrum för biologisk mångfald, 2012. 83 s
Rivers to cross – Sami land use and the human dimension
Conflicts are a recurrent theme of this publication; the dispute between the Finnish state and environmental protective Sami over nature conservations policies, the essence of consultations in conflicts regarding natural resource management involving reindeer herders and forestry in northern Sweden, the psychosocial conditions of reindeer herders in
southern Swedish Sápmi where conflicts are a main cause of the stressful situation, and the problematic balance between modern economy and traditional sustenance in the western Kola Peninsula are issues addressed by the authors.
Dating reindeer herding settlements, initiatives to introduce reindeer herding in Canada, the ratification of the ILO Convention No. 169, storytelling, Sami films, historical elderly mortality, indigenous polio research and the ageing population are other topics that are represented. Rivers to Cross – Sami Land Use and the Human Dimension includes twelve representations of current research devoted to the Sami society.
ISBN 978-91-7459-431-7. Umeå : Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2012. 198 s. 250:-
Långa perspektiv – samisk forskning & traditionell kunskap
Ett område som från samiskt håll har påtalats som särskilt angeläget för forskningen är den traditionella samiska kunskapen – Árbediehtu. Kunskapsförluster, ägande av traditionell kunskap, natursyn, internationella konventioner, terminologi, förvaltning, kunskapsöverföring, undervisning och samförvaltning är områden som behandlas i den föreliggande publikationen.
Den diskussion som föregår i de ledande dagstidningarna, de beslut som fattas vid domstolar och den bild allmänheten har av det samiska behäftas av en god portion okunskap och fördomar. Bara forskning, undervisning och samverkan kan råda bot på detta. Långa perspektiv – samisk forskning och traditionell kunskap innehåller fjorton artiklar skrivna av forskare från flera olika ämnesdiscipliner. Boken erbjuder mycket ny kunskap och ger goda prov på den mångfald som idag präglar forskning med samisk tematik. Redaktörer är Peter Sköld och Krister Stoor.
ISBN 978-91-7459-497-3. Umeå : Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2012. 257 s. 265:-
Vid foten av fjället – forskning om samernas historia och samhälle
Artiklarna i Vid foten av fjället berör två tematiska områden som är mycket angelägna för det samiska samhället. Det handlar om rättigheter och kunskapsöverföring. Idag tvingas rennäringen att ändra sin verksamhet i takt med att externa krafter i form av jord- och skogsbruk, gruvnäring, vind- och vattenkraft, vägbyggen, järnvägar, rovdjuroch turistverksamhet försvårar deras möjligheter att bedriva sitt värv.
Tre av texterna behandlar den historiska bakgrunden till dessa konflikter, svårigheterna att komma överens med Norge om beteslanden och Sveriges underlåtenhet att underteckna konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter. Ett av de viktigaste argumenten för väsentligheten av samisk forskning är att det saknas kunskap. Det gäller inte minst den breda allmänheten. Det finns två viktiga sammanhang att erbjuda en bättre och mer nyanserad kunskapom det samiska samhället. Det ena är skolan som genom sin undervisning har en unik möjlighet att på bred front förändra kunskapsläget, det andra är media. Två texter analyserar den bild av det samiska som ges i svenska läroböcker och av Sveriges Television. Redaktör är Peter Sköld.
ISBN 978-91-7459-498-0. Umeå : Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2012. 284 s. 275:-