Oversettelse til nynorsk av Siiri Magga-Miettunens selvbiografiske bok Siirin kirja (2002), som gir en levende og humoristisk skildring av oppveksten i Inari villmark. Siiri vokste opp på en veiløs gård ved Ivaloelva i en barnerik familie, der tre kyr, noen sauer og en liten reinflokk utgjorde livsgrunnlaget. Skolen var 10 mil fra hjemmet, så hun fikk tidlig oppleve internatlivet.
Etter et langt yrkesliv som lærer i finsk skole, har hun som pensjonist vendt oppmerksomheten mot minnene fra barndommen og ungdomsår i Guhtur, og skildrer dem levende i denne erindringsboken. Boken har hatt stor suksess i Finland hvor den er blitt gitt ut i 7 opplag. I 2006 kom oppfølgeren Siirin elämä som skildrer hennes liv i voksen alder. I 2010 ble boka Haile Selassie ja Lass’Uulan Niila gitt ut. Denne boka forteller om særegne personligheter og deres liv og skjebner i Inari villmark. Siiri Magga-Miettunen er hyppig brukt i finske skoler og bibliotek som formidler av sine historier.
Boka er skrevet på finsk, som er grunnlaget for denne oversettelsen til nynorsk av Liv Hatle. Forfatteren har i ettertid selv oversatt boka til nordsamisk, som hun også har lest inn og gitt ut som lydbok.
BOKOMTALE: Siiri Magga-Miettunen «Siri» – Jenta, familien og folket – en oppvekstskildring fra Enare (Anne-Lise Langfeldt, Nordnorsk magasin, 08.02.16)
Siiri Magga-Miettunen birra almmustuvvá dárogiel girji Riddu Riđđu -festiválas (09.07.16, yle.fi)
ISBN: 978-82-92473-21-4. Gollegiella, 2015. 314 s. Heftet. 280.- kan kjøpes fra gollegiella@online.no
Julia Nordblad: Den enspråkliga demokratin – minoriteterna, skolen och imperiet, Sverige och Frankrike, 1880-1925
Kring sekelskiftet 1900 lanserades i Sverige och Frankrike en ny pedagogisk metod för att lära ut nationalspråket på platser där andra språk dominerade. Från den allra första skoldagen skulle undervisningen uteslutande ske på svenska respektive franska. På ett slående sätt blev metoden obligatorisk i skolundervisningen av vissa grupper medan den ansågs direkt olämplig för andra. Detta är en undersökning av diskussionerna om metoden på fyra platser: i Bretagne, Tunisien, Tornedalen och Lappmarken. Frågan om vilket språk läraren skulle prata i klassrummet visar sig vara tätt sammanflätad med tidens stora frågor om allmän rösträtt, vilka som ska ingå i den demokratiska gemenskapen och hur lika de jämlika egentligen måste vara.
Julia Nordblad är forskare verksam vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. ”Den enspråkiga demokratin” bygger på hennes doktorsavhandling från Göteborgs universitet 2013. Avhandlingen har belönats med Cliopriset, Per Nyströms vetenskapspris och Stiftelsen Övralids pris till Kate Bangs minne.
Mjukband, 373 sidor
ISBN: 9789187483110 Symposion kan beställas från Symposion , Adlibris, CDON.COM, PLUSbok.se
#samibibl #samernasbibliotek #ajttebiblioteket
Heidi Guttorm Einarsen: Alene mellom krigsmaktene – Finnmark under andre verdenskrig
Hvorfor ble det krig? Hvorfor kom det så mange tyske soldater til Finnmark? Hva var evakuering? Disse og mange andre spørsmål får du svar på i denne ungdomsdokumentaren om Finnmark før og under andre verdenskrig.
Mange av de som er veldig gamle i dag var barn da det var krig i Finnmark. De har opplevd flukt, bomber, sult, angst og mye annet. Boka skildrer opplevelsene til flere av dem.
Boka er spekket med fotografier og forteller på en enkel måte hvordan livet var i Finnmark på denne tiden.
ISBN: 978-828263-175-4. CálliidLágádus, 2015. 152 s. Innb. 250.-
Kan kjøpes gjennom bl.a Haugenbok.no
Christer Westerdahl: Den enögde vargjägaren i Vilhelminafjällen
För att leva som Enocksson gjorde måste han ha stått ut med ensamhet, kanske ha haft ett drag av eremit. Men han var inte osocial, utan uppskattade i stort sett alla former av umgänge. Han avstod tills mot äldre dagar från «fast» kvinnligt sällskap. Han var minst sagt noggrann, oerhört envis, lyssnade sällan på andras goda råd, men var allmänt sett en skrupulöst tillförlitlig person av den gamla skolan, «en rejäl karl.»
Att han hade litterära intressen är omvittnat. Han var en god berättare och har även publicerat goda texter själv. Synd att det inte blev mera en kortare artiklar i jakttidsskrifter. På sitt område, jaktens, var han kunnig, utomordentligt skicklig och ibland också mycket lyckosam, trots att han bara hade ett öga. Det kan man dock inte säga om hans vargjakt i ett längre perspektiv. Hans omvittnade envishet ledde både till svält och umbäranden som säkert skulle ha knäckt en person svagare i anden.
ISBN: 9789187360718 Förlag: Båtdokgruppen 200SEK (kan också köpas via : Litteraturmagazinet, Adlibris, Bokus
#samibibl #ajttebiblioteket #samernasbibliotek #samiskbibliotekstjenste
Bertil Marklund: Det milsvida skogsfolket : Skogssamernas samhälle i omvandling 1650-1800
Denna avhandling om skogssamerna behandlar förändringarna i deras samhälle 1650–1800. Bland allmänheten är skogssamerna inte lika kända som fjällsamerna. En del forskning om skogssamerna har genomförts men då i sammanhang där den fjällsamiska forskningsdelen legat i förgrunden. I avhandlingen påvisas att skogssamerna hade kontroll på utvecklingen av sina näringar: De var därmed aktörer på en social och samhällelig nivå i samebyn, Arvidsjaurbyn. Omkring år 1800 skulle denna ordning, på grund av statliga åtgärder, komma att försvagas.
Dáhta doktårbargguo lúvletjij bijrra sijttá tjielgastit syöbradahkan virduodiemiev 1650–1800 tjuöhtiejäbij gaskasne. Lúvletjij viessuomvyjjarh eäh almatjijste leäh aktta åhppásh guh váriegij vyjjarh. Múvtieme uhtsadiebmie leä gujt dahktuvvame valla dalluojge váriegij ienabe guh lúvletjij viessuome leä guövddielisne urrame.
PDF fulltext
Skrifter från Centrum för samisk forskning, ISSN 1651-5455 ; 23, Kulturens frontlinjer, ISSN 1402-8506 ; 58
ISBN: 978-91-7601-235-2
#samibibl #ajttebiblioteket #samernasbibliotek #samiskbibliotekstjenste
Catarina Lundström: Den goda viljan : kvinnliga missionärer och koloniala möten i Tunisien och västra Jämtland
Missionverksamhet innebär i bästa fall att människor möts och nya världar öppnas. I Den goda viljan står möten mellan religioner och kulturer i fokus – mellan kristna och muslimer, samer och svenskar och kvinnor med olika bakgrund. Men hur jämlika var dessa möten? Kom 1900-talets koloniala tänkande att prägla den kristna missionens verksamhet? Solidaritet och kontroll gick ofta hand i hand och kanske skedde samvaron mer på den enes villkor?
Historikern Catarina Lundström utgår från organisationen Kvinnliga Missions Arbetare i sin studie av mötet mellan ”vi” och ”dom”. Från 1894 till 2004 ägnade sig KMA åt socialt arbete över hela världen, bland annat i Tunisien och den jämtländska fjällvärlden. Genom att belysa aktiviteterna vid ett ålderdomshem för samer i västra Jämtland och en verksamhet med kvinnor och barn i tunisiska Bizerte låter författaren oss följa missionärernas arbete.
Skillnaderna och olikheterna lockade och inspirerade missionens kvinnor, uppdelningen i ”vi” och ”dom” rubbades ibland och vänskapsband knöts för livet. Men motsättningar och intressekonflikter fanns också. Hade det betydelse att missionärerna var kvinnor? Gjorde deras arbete någon skillnad och vad kan vi lära oss av dessa möten idag?
Les utdrag: https://books.google.no/books?id=UsO8BwAAQBAJ&source=gbs_ViewAPI&printsec=frontcover&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
#samibib
ISBN: 978-91-87675-59-1.Nordic Academic Press, 2015, 261 s.(Inbunden) adlibris, bokus
Marianne Neeland Soleim, Jens-Ivar Nergård, Oddmund Andersen: Grenselos i grenseland – samisk og norsk losvirksomhet i nordre Nordland og Sør-Troms 1940-1945
Boka gir et innblikk i grenselosenes dramatiske historie under okkupasjonsårene.
Det er lagt vekt på å skildre lostrafikken i et historisk perspektiv og særtrekk ved trafikken i ulike områder i nordre Nordland og Sør-Troms. Tidligere grenseloser, deres familier og flyktninger forteller om sine opplevelser og minner knyttet til lostrafikken.
Arbeidet som grenselos var slitsomt og farefullt, og flere av losene utsatte både seg selv og sin familie for livsfare. Boken viser det omfattende arbeidet tyskerne la i å forhindre flukt over grensen til Sverige, og hvor avgjørende grenselosenes kunnskap om fjellet var for å bringe flyktningene i sikkerhet. Vi får også et innblikk i hvordan både grenseloser og flyktninger ble mottatt av svenske myndigheter.
De samiske grenselosene fikk tvilsom behandling i etterkrigsårene både i form av urettmessige beskyldninger og manglende anerkjennelse. Grenselosenes innsats i Nordland har i lang tid vært glemt i norsk okkupasjonshistorie inntil de fikk oppreisning i 2005.
Grenselosene risikerte livet, men ble fratatt all ære (Stig Brøndbo, forskning.no)
ISBN: 978-82-8104-252-0. Orkana, 2015. 223 s. Innb. 389.- (kan også bestilles fra bl.a. haugenbok.no)
Siri Broch Johansen: Elsa Laula Renberg – historien om samefolkets store Minerva
Siri Broch Johansen har skrevet den første samla biografien om Elsa Laula Renberg (1877-1931) som viet sitt liv til arbeidet for sitt folk. Renberg er et samepolitisk ikon som blir minnet over hele Sápmi.
Johansen har brukt datidige og nåtidige skriftlige kilder, i tillegg til muntlige kilder fra svensk og norsk side for å få et best mulig bilde av personen Elsa. Boka er rikt illustrert med fotografier fra hennes samtid. Mange av dem har ikke vært publisert tidligere.
Biografien om Renberg er også gitt ut i svensk utgave på svensk og nordsamisk.
Får sin første ordentlige biografi (Snorre P. Sjøvoll, Helgelendingen, 18.02.15)
Første samlede biografi om Elsa Laula Renberg (Ságat, 11.02.15)
ISBN: 978-82-8263-171-6. ČálliidLágádus, 2015. 179 s. Innb. 300.- (kan bl.a. kjøpes gjennom Biblioteksentralen , adlibris og haugenbok.no)
Leif Braseth: Samer sør for midnattssola – Sørsamenes historie, kultur og levemåte
I 25 år har Leif Braseth samlet stoff til og arbeidet med det som nå er blitt til denne praktfulle boken om sørsamene. Samer sør for midnattssola er den første større og helhetlige framstillingen om sørsamenes historie – både i Norge og i Sverige. Sørsamenes historie skiller seg fra samene lenger nord, både når det gjelder språk, historiske utviklingstrekk og næringsdrift.
Deres tradisjonelle tilholdssteder når det gjelder reindrifta, har vært fra Saltfjellet i nord til Engerdal i sør – og i Sverige fra Tärnaby i nord til Idre i sør. Arkeologiske undersøkelser har vist at sørsamene i tidligere tider holdt til i et langt større område. I Sør-Norge er det spor etter dem helt ned til Valdres, Hallingdal og Sør-Østerdalen og i Sverige ned til Dalarna og lenger østover mot Bottenviken.
Fullt hus for Brathseth bok om sørsamene (Alvdal midt i væla, 06.12.14)
Monumentalverk om sørsamene (Ola Rye, Arbeidets rett, 04.12.14)
ISBN: 978-82-450-1718-2. Fagbokforlaget, 2014. 650.- (kan også kjøpes bl.a. gjennom haugenbok.no og adlibris.com)
Harry Solhaug og Jan Nilsen: Manndalen Olmmáivággi – elveforebyggingsaken 1933
Børskrakket i 1929 og den økonomiske krisa i 1930-årene fikk også befolkningen i Kåfjord i Nord-Troms føle på kroppen. Det var stor arbeidsledighet og fattigdom i kommunen. Ubehagelige utslag av patriotisme i Manndalen i forhold til nabobygdene Olderdalen, Djupvik og Birtavarre ble utløst i forbindelse med tildeling av nødsarbeid for å flomsikre deler av Manndalselva. For få manndalinger fikk jobb med elveforebyggingen. I desember 1933 resulterte et fredelig demonstrasjonstog i Ruodo i slosskamper og hærverk.
Sosialister og borgerlige i Manndalen stod sammen mot kommunalt sommel og den urett som de mente seg gjort i forhold til andre bygder i kommunen. Ordføreren Meedby og andre omtalte manndalingene som «de der inne» og det utløste sinne og bitterhet hos manndalingene.
Boka inneholder intervjuer med informanter og offentlige rettsdokumenter er gjengitt i sin helhet.
Elveforebyggingssaken 1933 er tredje bok Harry Solhaug og Jan Nilsen har skrevet for å dokumentere historiske hendelser i opprørsbygda Manndalen i Nord-Troms. De har tidligere gitt ut Manndalen Olmáivággi : regulering, opprør, gjenreisning og samespørsmål 1945-1950 (2010), og Manndalen Olmáivaggi : Manndalsaffæren 1925 – en dokumentarisk beretning om bygdeopprøret mot myndighetene (2014)
Eget forl., 2014. 77 s. 150.- (kan kjøpes gjennom savedesign.no)