Brita Pollan: Kristningen av samene – språk og virkelighetsforståelse

Religionshistorier Brita Pollan har gitt ut bok om kristningen av samene . Den er skrevet ut fra forfatterens mangeårige engasjement i samisk kultur, og ut fra samtidens for-ståelse av ulike kulturers egenverdi.

Norske samer ble som alle i Norge, først kristnet til den romersk-katolske kirken. Senere ble samer i Øst-Finnmark kristnet til den russisk-ortodokse kirken, før samene ble kristnet av luthersk-evangeliske misjonærer på initiativ fra kongen i Danmark, og i menigheter som oppstod ut fra for-kynnelsen til den svensk-samiske presten Lars Levi Læstadius.

Fra slutten av 1800-tallet skjedde kristningen gjennom norsk samemisjon, men først og fremst gjennom norsk skole, hvor samebarna ikke bare skulle kristnes, men også tvinges til å akseptere norsk som sitt morsmål.

Boken presenterer hvordan kristne impulser er tolket inn i samiske kultur-uttrykk, som trommeforklaringer fra 1600-tallet, nedskreven muntlig forteller-tradisjon og i samiske begrep slik de er forklart i ordbøker. Kristningshistorien fremstilles også i lys av religion som et fenomen i kulturhistorien, og ut fra refleksjoner rundt religionsbegrepet, religionsdefinisjoner, gudsforestillinger, fiendeforestillinger og myteforståelse.

«Kristningen av samene» av Brita Pollan: Boklansering på Samisk hus (Hannah Persen, Ságat, 28.05.23)

ISBN: 978-82-8263-526-4. ČálliidLágádus, 2023. 114 s. Innb.  (kan kjøpes gjennom GavpiBiblioteksentralen og AdLibris blant andre)

Caroline Serck-Hanssen: Helgen i grenseland : arven fra Trifon av Petsjenga

helgen i grenselandDen russiske misjonæren Trifon av Petsjenga (ca 1495–1583) kristnet skoltesamene og grunnla verdens nordligste ortodokse munkesamfunn. Petsjengaklosteret har gjennom sin lange og dramatiske historie fungert som et åndelig vakttårn.
Trifon er omtalt i en rekke samiske sagn fra Sør-Varanger. Hvem var denne helgenkårede munken som til dels virket innenfor grensene av dagens Norge? Boken følger historien om klosteret i Petsjenga, kirkestedet Boris Gleb og den ortodokse forsamlingen i Neiden fra 1500-tallet til i dag. På grunn av skoltesamenes økte aktivitet og den religiøse renessansen i Russland har disse stedene på ny blitt viktige pilegrimsmål i Barentsregionen.
Caroline Serck-Hanssen har doktorgrad i kunsthistorie. Hun har tidligere gitt ut boken «Kongelige portretter: monarkiet i kunsten 1814-2014».
Grenselandets helgen (Caroline Serck-Hanssen, Vårt Land, 29.09.17)
ISBN:9788281043053. Orkana, 2017. 319 s. Innb. 399.- (kan kjøpes fra Biblioteksentralen, haugenbok, adlibris, bokkilden og norli)

Daniel Lindmark (Red.): Gränsöverskridande kyrkohistoria

 
Det nordliga områdets kyrkohistoria är till stora delar en gränsöverskridande historia, särskilt med tanke på de språkliga minoriteterna. De samiska och finska språken har bundit samman människor över nationsgränserna, inte minst inom den laestadianska väckelsen som är stark i Norge, Sverige och Finland. Alla artiklar i antologin berör på ett eller annat sätt förhållanden i mer än ett av de tre länderna och laestadianismen är ett återkommande tema.
Antologin inleder den nya skriftserien Studies on the Religious History of the North, som vill berika forskningen om den norrländska kyrkohistorien genom att föra in mer av transnationella perspektiv på religiösa företeelser i det nordliga områdets historia. Boken utgör även volym 5 i serien Skrifter från Luleå stiftshistoriska sällskap.
Artikelförfattarna kommer från Sverige, Norge och Finland, och antologins redaktör är verksam vid Umeå universitet.
Antologien er tilgjengelig elektronisk via Diva: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:913323/FULLTEXT01.pdf
Kostnad: 100 kr (135kr inkl frakt).

Beställning

FD Kjell Söderberg
Backenvägen 107
903 62 Umeå
090-324 87, 070-648 67 56
ISSN: 2002-1984
ISBN: 978-91-7601-437-0