 Otso Kortekangas presenterer samene som en aktiv, transnasjonal befolkning i det tidlige tjuende århundres Nord-Europa, og undersøker hvordan utdanningspolitikken påvirket samene bosatt i de nordlige delene av Norge, Sverige og Finland. I denne detaljerte studien utforsker Kortekangas hva argumentene var for mangelen på samisk språk i skolen, hvordan samiske lærere har fremmet bruken av morsmålet sitt i skolesystemene, og hvordan samenes historie er sammenlignet med andre urbefolkninger og minoritetsbefolkninger globalt.
Otso Kortekangas presenterer samene som en aktiv, transnasjonal befolkning i det tidlige tjuende århundres Nord-Europa, og undersøker hvordan utdanningspolitikken påvirket samene bosatt i de nordlige delene av Norge, Sverige og Finland. I denne detaljerte studien utforsker Kortekangas hva argumentene var for mangelen på samisk språk i skolen, hvordan samiske lærere har fremmet bruken av morsmålet sitt i skolesystemene, og hvordan samenes historie er sammenlignet med andre urbefolkninger og minoritetsbefolkninger globalt.
Engelsk tekst.
In the making of the modern Nordic states in the first half of the twentieth century, elementary education was paramount in creating a notion of citizenship that was universal and equal for all citizens. Yet these elementary education policies ignored, in most cases, the language, culture, wishes, and needs of minorities such as the indigenous Sámi.
Presenting the Sámi as an active, transnational population in early twentieth-century northern Europe, Otso Kortekangas examines how educational policies affected the Sámi people residing in the northern parts of Norway, Sweden, and Finland. In this detailed study, Kortekangas explores what the arguments were for the lack of Sámi language in schools, how Sámi teachers have promoted the use of their mother tongue within the school systems, and how the history of the Sámi compares to other indigenous and minority populations globally.
Timely in its focus on educational policies in multiethnic societies, and ambitious in its scope, the book provides essential information for educators, policy-makers, and academics, as well as anyone interested in the history of education, and the relationship between large-scale government policies and indigenous peoples.
ISBN:9780228005698. McGill-Queen’s University Press, 2021. 149 s. Heftet. 265.- (kan kjøpes gjennom Adlibris)

 
			 Den samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländernas förståelse och reglering av renskötseln långt ifrån lika. Det finns en djupare förklaring till skillnaderna som går bortom olikheter i lagstiftning. Historiska förhållanden och traditioner, ofta relaterade till en väst- och en östnordisk rättstradition, förklarar olikheterna, särskilt med hänsyn till fastighetsrätten och den konstitutionella rätten. Vissa spårbundenheter inom dessa centrala rättsområden påverkar renskötselrättens uttryck inom rättsystemet. Dessa skillnader mellan länderna visar sig särskilt då tvister inför domstol uppstår om renskötselrättens existens på vissa marker eller vid naturresursexploateringar, såsom gruvdrift, då renskötande samer åberopar skydd för sin rättighet. Under senare år har uppmärksamheten ökat vad gäller samiska rättigheter. Bakgrunden är såväl ett internationellt fokus på grundläggande mänskliga rättigheter som ett antal nationella rättsfall om rätten till renbete där motparten ofta varit privata markägare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar för att de allmänna linjerna i norsk fastighetsrätt har medverkat till att ge renskötselrätten ett starkare uttryck i Norge än vad som är fallet i både Sverige och Finland. «Renskötselrätt i nordisk belysning» är den första framställningen som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna vuxit fram. Boken riktar sig primärt till forskarsamhället även om den med fördel också kan användas i högre undervisning, främst rörande samiska studier, komparativ rätt och bredare kurser i rättsteori. Den kan även vara till vägledning för domstolar vid tvister om renskötselrätt, liksom vid en översyn av nuvarande renskötsellagstiftning. Christina Allard är jur.dr, lektor vid Luleå tekniska universitet och førsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under många år forskat och skrivit om samiska rättigheter liksom om andra urfolks rättigheter komparativt. Hon är ofta anlitad som föreläsare och expert inom och utanför akademin. Allard driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin «Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law» på Ashgate under 2015
Den samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländernas förståelse och reglering av renskötseln långt ifrån lika. Det finns en djupare förklaring till skillnaderna som går bortom olikheter i lagstiftning. Historiska förhållanden och traditioner, ofta relaterade till en väst- och en östnordisk rättstradition, förklarar olikheterna, särskilt med hänsyn till fastighetsrätten och den konstitutionella rätten. Vissa spårbundenheter inom dessa centrala rättsområden påverkar renskötselrättens uttryck inom rättsystemet. Dessa skillnader mellan länderna visar sig särskilt då tvister inför domstol uppstår om renskötselrättens existens på vissa marker eller vid naturresursexploateringar, såsom gruvdrift, då renskötande samer åberopar skydd för sin rättighet. Under senare år har uppmärksamheten ökat vad gäller samiska rättigheter. Bakgrunden är såväl ett internationellt fokus på grundläggande mänskliga rättigheter som ett antal nationella rättsfall om rätten till renbete där motparten ofta varit privata markägare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar för att de allmänna linjerna i norsk fastighetsrätt har medverkat till att ge renskötselrätten ett starkare uttryck i Norge än vad som är fallet i både Sverige och Finland. «Renskötselrätt i nordisk belysning» är den första framställningen som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna vuxit fram. Boken riktar sig primärt till forskarsamhället även om den med fördel också kan användas i högre undervisning, främst rörande samiska studier, komparativ rätt och bredare kurser i rättsteori. Den kan även vara till vägledning för domstolar vid tvister om renskötselrätt, liksom vid en översyn av nuvarande renskötsellagstiftning. Christina Allard är jur.dr, lektor vid Luleå tekniska universitet och førsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under många år forskat och skrivit om samiska rättigheter liksom om andra urfolks rättigheter komparativt. Hon är ofta anlitad som föreläsare och expert inom och utanför akademin. Allard driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin «Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law» på Ashgate under 2015