Harriet Nordlund har skrevet en fantasifull og dramatisk fortelling om oppvekst og det daglige livet til en samisk småbrukerfamilie i det lulesamiske området i Norrbotten på 50-tallet. Barndomsskildringen er basert på forfatterens egne erfaringer og er en kjærlighetserklæring til den samiske levemåten og til samenes selvfølgelige nærhet til dyrelivet og naturen.
Ved fortellingens begynnelse er Ibbá fem år og bor med sin familie nær tregrensen, årddå, på et lite sted i Norrbotten. Her finnes ingen andre barn så hun får finne sine lekekamerater blant de voksne og dyrene og i hennes egen fantasiverden. Ibbás storesøster går på internatskole. Da Ibbá blir syv må også hun begynne på skolen, bo på internat og lære seg hva det innebærer å være same i det svenske storsamfunnet.
Boka er illustrert av Kerstin Hjertén. For barn i alderen 6-9 år. Svensk tekst. Årddå er også oversatt til lulesamisk.
ISBN: 978-82-90625-82-0. DAT, 2016. 152 s.Innb. 195.- (kan kjøpes bl.a. gjennom bokkilden.no og Biblioteksentralen)
Stina Inga: Jámán oanehis bottu/Jag dör en kort stund
Boka er et langdikt der en kvinne skildrer sitt livs store kjærlighet som etter en stund forvandles til bitter besvikelse, panisk redsel og dødslengsel. Til slutt vokser sinnet og hatet fram, noe som fører til helbredelse og ny livsglede. Nordsamisk og svensk tekst. Boka har illustrasjoner laget av Stina Inga selv.
Stina Inga er fra Kiruna og debuterte med diktsamlingen Ferten eallima joksat i 1995.
Girji lea muitalus diktahámis gos nissonolmmos cállá iezas stuorra ráhkisvuodas mii rievdá bahca beahttasupmin, garra ballun ja jápmin jurdagiidda. Loahpas suhttu ja vassi jorrá nanusmuvvamii ja odda eallinmoktan.
«Saker och ting gör ont! Jag vill visa att det finns ett liv efter smärtan också (22.03.16, samer.se)
ISBN: 978-82-90625-83-7. DAT, 2016. 80 s. Innb. 110.- (kan kjøpes via bl.a. bokkilden.no, haugenbok.no)
Musikk, folk og landskap
Denne boken belyser ulike musikkpraksiser i nordområdene. Bidragene i artikkelsamlingen kommer fra norske og svenske forskere innen musikkvitenskap og spenner fra forskning på nyere samisk musikk, rock, rap, reggae til folkemusikk.
Forfatterne diskuterer sammenhenger mellom musikk og politikk, geografi og sted. Musikktradisjoner som diskuteres er alle hentet fra nordlige områder i Norge, Sverige og Finland.
Boka omtaler flere kjente artister og utøvere i nord, eksempelvis norske Tungtvann, Boknakaran, Adjagas, Frode Fjellheim og Susanne Lundeng, Siw Burman, Norrlåtar og Max Mackhé fra Sverige og Värttinä fra Finland.
Redaktørene for boka, Paal Fagerheim og Ove Larsen, er begge professorer i musikkvitenskap ved Høgskolen i Nesna.
ISBN: 9788281042735. Orkana, 2015. 299.- (kan bl.a. kjøpes gjennom haugenbok.no, Biblioteksentralen, og adlibris.com)
Från kust til kyst/áhpegáttest áhpegáddáj – møter, miljø og migrasjon i pitesamisk område
Pitesamisk område utgjør et smalt og langstrakt geografisk felt øst-vest fra kysten ved Bottniska viken til kysten av Norskehavet. Tekstene i denne boka handler om interessante møter i tid og rom, historiske møter, men også språkmøter og identitet i dette landskapet. Boka gir mye ny og interessant kunnskap om pitesamiske forhold. Den pitesamiske befolkningen har opp gjennom tidene blitt kalt skogssamer, reindriftssamer, sjøsamer og markesamer, mange med sterk tilknytning til grensefjellene.
Forskerne som har bidratt i denne boka, samer som ikke-samer, kommer fra flere fagfelt innenfor samfunnsfagene og humaniora, fra Norge og Sverige. Kapitlene utfyller hverandre, og hver enkelt tekst er dypdykk i utvalgte temaer fra området. Til sammen gir dette et omfattende bilde av det pitesamiske området. Redaktører for bok er Bjørg Evjen og Marit Myrvoll. Tekster på norsk, svensk og samisk.
ISBN: 978-82-8104-270-4. Orkana akademisk, 2015. 243 s. Innb. 349.- (kan kjøpes bl.a. gjennom haugenbok.no , Biblioteksentralen og adlibris.com)
Christina Allard: Renskötselrätt i nordisk belysning
Den samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländernas förståelse och reglering av renskötseln långt ifrån lika. Det finns en djupare förklaring till skillnaderna som går bortom olikheter i lagstiftning. Historiska förhållanden och traditioner, ofta relaterade till en väst- och en östnordisk rättstradition, förklarar olikheterna, särskilt med hänsyn till fastighetsrätten och den konstitutionella rätten. Vissa spårbundenheter inom dessa centrala rättsområden påverkar renskötselrättens uttryck inom rättsystemet. Dessa skillnader mellan länderna visar sig särskilt då tvister inför domstol uppstår om renskötselrättens existens på vissa marker eller vid naturresursexploateringar, såsom gruvdrift, då renskötande samer åberopar skydd för sin rättighet. Under senare år har uppmärksamheten ökat vad gäller samiska rättigheter. Bakgrunden är såväl ett internationellt fokus på grundläggande mänskliga rättigheter som ett antal nationella rättsfall om rätten till renbete där motparten ofta varit privata markägare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar för att de allmänna linjerna i norsk fastighetsrätt har medverkat till att ge renskötselrätten ett starkare uttryck i Norge än vad som är fallet i både Sverige och Finland. «Renskötselrätt i nordisk belysning» är den första framställningen som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna vuxit fram. Boken riktar sig primärt till forskarsamhället även om den med fördel också kan användas i högre undervisning, främst rörande samiska studier, komparativ rätt och bredare kurser i rättsteori. Den kan även vara till vägledning för domstolar vid tvister om renskötselrätt, liksom vid en översyn av nuvarande renskötsellagstiftning. Christina Allard är jur.dr, lektor vid Luleå tekniska universitet och førsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under många år forskat och skrivit om samiska rättigheter liksom om andra urfolks rättigheter komparativt. Hon är ofta anlitad som föreläsare och expert inom och utanför akademin. Allard driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin «Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law» på Ashgate under 2015
ISBN10: 9170611866 ISBN13: 9789170611865 Språk: Svenska Utgiven: 20151026 Antal sidor: 365 Förlag: Makadam förlag
Kan beställas genom: Adlibris , Bokus
Kajsa Andersson: Sápmi i ord och bild 1
S
ápmi i ord och bild 1 har nyligen kommit ut på On Line Förlag AB.
Boken består av en samling studier skrivna av forskare, författare och andra initierade, varav flera med samiska rötter. Sedan urminnes tider har samer levt i ett område som sträcker sig över fyra länder: Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och norra Sveriges inland. Antologin innehåller rikt illustrerade artiklar som behandlar bland annat historia och politik, resenärer, fotografer, konst, språk och traditioner. Texterna, som tilldrar sig i hela Sápmi, dryftar allvarliga och aktuella frågor som rör ett folks rättigheter.
Sápmi i ord och bild 1 (förord, innledning og innholdsoversikt)
BTJ recension av Magnus Öhrn: Sapmi i ord och bild
Hårdbunden, 592 sidor.
Pris 360 kr inkl. moms, + frakt
Beställ Sápmi i ord och bild
info@onlineforlag.se
Paul Pedersen, Torill Nyseth: City-Saami – same i byen eller bysame? Skandinaviske byer i et samisk perspektiv
Boka handler om framveksten av bysamiske samfunn i Skandinavia. Gjennom inngående studier fra byer i Norge, Sverige og Finland reises spørsmål som; Hvordan og i hvilken grad identifiserer bysamene seg med byen de er bosatt i? Hvordan markerer bysamene sin samiske identitet og hvordan blir den samiske bybefolkningens krav i forhold til alminnelige borgerrettigheter og anerkjennelse håndtert av majoritetssamfunnet? Hvilke organisasjoner, institusjoner og nettverk synes å være avgjørende for deres hverdagspraksis i en urban kontekst? Til slutt drøftes stillingen til bysamene i Skandinavia sett i relasjon til studier av urbane urfolksamfunn i andre deler av verden.
De aktuelle byene er Tromsø, Rovaniemi, Umeå, Oslo og Helsingfors.
ISBN: 978-82-8263-181-5. ČálliidLágádus, 2015. 331 s. Innb. 349.- (kan bl.a. kjøpes gjennom haugenbok.no og adlibris.com)
Lillian Ryd: Urfödan : om självhushållets mat hos folk i Lappland
Lilian Ryds femte bok om hennes forskning av nordsvensk kulturhistorie.Her knytter hun sammen Lapplands ulike folk, hvordan de har levd av og med naturen etter urgamle mønster. Boken bygger på 30 års intervjuer med eldre samer og svensker om selvhusholdningens hverdag og hvordan de tenker om mat og spising. Vi får et fascinerende innblikk i en tilværelse med røtter til livet på tundraen langt tilbake. Svensk tekst.
Här knyter hon samman Lapplands olika folk och hur de levt av och med naturen efter urgamla mönster. Boken bygger på närmare 30 års intervjuer med äldre samer och svenskar om självhushållets vardag och om hur de tänkt kring mat och ätande. Vi får fascinerande glimtar av en tillvaro med rötter i livet på tundran för tiotusentals år sedan.I den prisbelönta Kvinnor i väglöst land skrev Lilian Ryd om nybyggarkvinnor. Villkoren för deras ättlingar undersöktes i Vi åt aldrig lunch. Med juristen Tomas Cramér har hon i Tusen år i Lappmarken kartlagt samernas ställning från vikingatid till nutid.Hennes senaste bok Renskötarkvinnor och livet i de sista rajderna gav unika insikter i samiskt kvinnoliv.
ISBN: 9789187949241. Ord & visor forl., 2015. 356 s. Innb. 211.- (kan også kjøpes gjennom adlibris.com)
Siri Broch Johansen: Elsa Laula Renberg – historien om samefolkets stora Minerva
Svensk oversettelse av Siri Broch Johansens biografi om den samepolitiske pioneren og ikonet Elsa Laula Renberg. Elsa Laula Renberg – historien om samefolkets store Minerva (2015).
Elsa Laula Renberg (1877-1931) er kjent som strategen bak det første samiske landsmøtet som ble avholdt i Trondheim 6.-9. februar 1917. Hun hedres ofte over hele Sápmi, særlig i forbindelse med feiringen av samefolkets dag 6. februar. Slik var det ikke mye av i hennes egen samtid. Hun var en kvinne forut for sin tid, med et brennende engasjement for samiske rettigheter og med et stort talent for å formidle tankene sine både muntlig og skriftlig. Noe som gjorde henne til en stor samisk lederskikkelse. Hun var også stridbar og kompromissløs, noe som førte henne ut i mange konflikter.Johansen har i denne biografien vektlagt å skildre Elsa som et menneske av kjøtt og blod, med både gode og dårlige sider.
ISBN:978-82-8263-173-0. ČálliidLágádus, 2015. 179 s. Innbundet. 280.- (kan kjøpes bl.a. gjennom Biblioteksentralen, adlibris haugenbok.no)
Julia Nordblad: Den enspråkliga demokratin – minoriteterna, skolen och imperiet, Sverige och Frankrike, 1880-1925
Kring sekelskiftet 1900 lanserades i Sverige och Frankrike en ny pedagogisk metod för att lära ut nationalspråket på platser där andra språk dominerade. Från den allra första skoldagen skulle undervisningen uteslutande ske på svenska respektive franska. På ett slående sätt blev metoden obligatorisk i skolundervisningen av vissa grupper medan den ansågs direkt olämplig för andra. Detta är en undersökning av diskussionerna om metoden på fyra platser: i Bretagne, Tunisien, Tornedalen och Lappmarken. Frågan om vilket språk läraren skulle prata i klassrummet visar sig vara tätt sammanflätad med tidens stora frågor om allmän rösträtt, vilka som ska ingå i den demokratiska gemenskapen och hur lika de jämlika egentligen måste vara.
Julia Nordblad är forskare verksam vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. ”Den enspråkiga demokratin” bygger på hennes doktorsavhandling från Göteborgs universitet 2013. Avhandlingen har belönats med Cliopriset, Per Nyströms vetenskapspris och Stiftelsen Övralids pris till Kate Bangs minne.
Mjukband, 373 sidor
ISBN: 9789187483110 Symposion kan beställas från Symposion , Adlibris, CDON.COM, PLUSbok.se
#samibibl #samernasbibliotek #ajttebiblioteket