Lars Rumar: Historien och Härjedalsdomen – en kristisk analys

historien och harjedalsdomenArkivaren og forskeren Lars Rumar går i denne kritiske analysen grundig gjennom det historiske materialet tilhørende rettsprosessen i Härjedalsaken. Han viser hvordan materialet kan tolkes og løfter fram kompletterende materiale som gir nye perspektiver på saken. Rumar aktualiserer historievitenskapelige og juridiske spørsmål som er av stor betydning ettersom  Härjedalsdomens innflytelse strekker seg lagt ut over de lokale tvistemål som den behandler.
Nesten samtidig med rettsprosessen i Härjedalen ble to lignende samiske sedvanerettsaker avgjort –  Selbusaken i Norge og Nordmalingsaken i Sverige. Härjedalsdomen skiller seg i fra de to andre dommene. Rumar mener at Härjedalsdomen hviler på en svak historisk grunn og på et avleggs historiesyn.
To rettsinstanser,  Tingsrätten i Sveg (21 feb 1996) og Hovrätten for Nedre Norrland i (15 feb 2002),  slo fast at samene  i Härjedalen ikke hadde noen sedvanerett til vinterbeite på privat mark i Härjedalen. 1 2004  vant dommen lovs kraft gjennom Högsta Domstolen. I dag står fem samebyer igjen med rettsgjeld på 15 millioner svenske kroner og vinterbeitemarker de ikke får bruke om de ikke betaler høye avgifter til grunneierne.
Boken er nummer 20 i CeSams skriftserie. Svensk tekst.
Lars Rumar berättar om boken: Historien och Härjedalsdomen. En kritisk analys. (Umeå universitet , 10.09.2014)
Menar att Härjedalsdomen delvisbygger på myter (Tidningen Härjedalen 18.09.14)
ISBN: 9789176010587. Umeå universitet. Centrum för samisk forskning, 2014. 267 s. + 1 CD: 275.- (Boka kan bestilles gjennom http://www.cesam.umu.se/forskning/publikationer/ )
 

Samer : om Nordmalingdomen och om ett urfolks rättigheter och identitet

samer2011 er et merkeår i svensk historie. Da gikk for første gang en rettslig prosess de svenske samenes vei med Nordmalingdomen i Högsta Domstolen. I boken beskrives den juridiske prosessen av advokatene som representerte samebyene.
Forfatterne av artiklene representerer ulike fagområder og bidrar med sine ulike erfaringer, kunnskap og etnisk tilhørighet. Alle er dog enige om at samene som urfolk utgjør en umistelig del av det svenske samfunnet og svensk historie. Svensk tekst.
Mer om Nordmalingdomen:
Samebyarna vann Nordmalingsmålet (Advokaten, nr. 5/2011, årg. 77)
Nordmalingsdomen en statlig beställning (Västerbottens-kuriren , 07.05.2011)
ISBN: 9789175174877. Recito Förlag, 2013. 431 s. Heftet. 372.- (kan kjøpes gjennom adlibris.com)

Maj Lis Skaltje: Minsta lilla liv har sin joik

minsta lilla liv har sin joikMinsta lilla liv har sin joik (Luondu juoiggaha, 2005) er en dokumentasjon av samenes musikktradisjoner og er nå oversatt til svensk fra nordsamisk. Den inneholder intervjuer gjort av Maj-Lis Skaltje i 1992 av samer fra Arjeplog i sør til Karesuando i nord om deres tanker, erfaringer og minner om joiken. Den eldste av fortellerne er født i 2012 og den yngste er født i 1954.
Deres fortellinger gir et bilde av hvordan joiken er bundet til menneskene og hvordan den har vokst fram i samspillet mellom mennesker, naturen og reinen. Den gir  et innblikk i livsvilkårene til samene på 1900-tallet. Boken er rikt illustrert med fotografier fra fortellernes egne fotosamlinger. Svensk tekst.
Luondu juoiggaha (2005)jorgaluvvon ruotagilli. Maj-Lis Skaltje lea 1992:s jearahallan lagabui vihttalogi olbmo, Árjepluovi rájes Gárasavvonii, sin jurdagiid, vásáhusaid ja muittuid juoigama birra. Son lei Ruota Sámiid Riikkasearvvi ovddas coaggime dieduid sámiid musihkkavieruid birra.
Buohkat geat muitalit eai leat juoigit, muhto juohkehaccas lea juogalágán muitu dahje govvehus juoigama hárrái. Muitaleaddjit, boarráseamos riegádan 1912 ja nuoramus 1954, govvejit got juoigan lea catnon olbmo doaimmaide ja maiddái jáhkkui, ja dasa lassin oazzu gova jearahallon olbmuid guovllus ja eallimis sin áiggis.
ISBN: 978-82-90625-76-9.DAT, 2014.  303 s. 250.- (kan bl.a. kjøpes gjennom haugenbok.no)

Jon Henrik Fjällgren: Goeksegh (CD)

goekseghDen ferske vinner av Talang Sverige 2014 har sluppet nytt album. Den 26 år gamle sørsamiske reindriftsutøveren Jon Henrik Fjällgren berørte mange med sin joik til sin avdøde bestevenn Daniel.
Goeksgh (nordlys) er produsert av Mattias Andréasson og inneholder 11 joiker. Blant dem  vinnerjoiken «Mitt hem är mitt hjärta». Her finner vi også  «Daniels jojk» og «Pappas jojk»,  velkjente fra Talang Sverige 2014.
Som 16-åring debuterte han med albumet Onne vielle (2005)
Omtaler:
Jon Henrik Fjällgren vann Talang Sverige och släpper nu albumet ”Goeksegh” (pressemelding Sony Music, 18.05.14)
Talangvinnaren släpper album idag (Sveriges radio, 19.05.14)
Jon Henrik Fjällgren vann «Talang»-finalen (Aftonbladet, 18.05.14)
 
Jon Henrik – Daniels jojk | Talang Sverige 2014 (YouTube)
Spotify: http://smarturl.it/jonhenrikSpotify
iTunes: http://smarturl.it/jonhenrikiTunes
WiMP: http://smarturl.it/jonhenrikWiMP
SME-8884308-3952. Sony Music, 2014. 1 CD (57 min). 119.- (kan kjøpes gjennom cdon.no)

Apmut Ivar Kuoljok: Renskötarliv – storvilt och tjäderjakter

Apmut Ivar Kuoljok har arbetat hela sitt liv som renskötare i Sirges sameby i Norrbotten. I den här boken berättar han om flyttningarna mellan de olika vistena, om livet i rajderna, om renslakt och inte minst om dramatiska jaktfärder där älg, fågel, björn, järv, varg och lo utgjorde bytet. Läsaren får en unik inblick i de renskötande samernas nomadiserande liv och även om hur förutsättningarna för renskötseln dramatiskt förändrats i modern tid.
Apmut Ivar Kuoljok utkom 2008 med den uppmärksammade boken Mitt liv som renskötare, som byggde på hans egna dagboksanteckningar. Renskötarliv – storvilt och tjäderjakter bygger vidare på den boken och bidrar till att fördjupa kunskaperna om den samiska kulturen.
ISBN 978-91-86621-56-8. Ord & visor, 2013. 217 s. 240:- (kan bl.a. köpas genom bokus.com)

Marja-Krisin Skum: Giellamolsun sámi boazodoalus – Språkbyte inom renskötseln

gillamolsun_spraakbyte_sam[1]Boka handler om språkbytte i reindriften i Sverige og er basert på en matergradsoppgave fra 2011.  I boken bruker forfatteren eksempler fra reindriften for å vise hvordan språkkunnskapene i samisk har forandret seg, og hvordan dette har påvirket menneskene. Flere og flere har begynt å bruke svensk under blant annet kalvemerking og reinskillinger. Svensk og nordsamisk tekst.
ISBN: 978 82-8263 123- 5. CálliidLágádus, 2013. 96 s. 225.- (kan bl.a kjøpes gjennom haugenbok.no)

Lotta Omma: Ung same i Sverige – livsvillkor, självvärdering och hälsa

Två undersökningar av levnadsvillkor och hälsa ligger till grund för avhandlingen. Hälften av samiska skolbarn i åldern 13-18 år och lika stor del av de unga vuxna samerna i åldern 18-28 år hade erfarenhet av dålig behandling på grund av sin samiska härkomst Trots stor erfarenhet av diskriminering och utsatthet rapporterar unga samer som grupp en förhållandevis god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar uppger de bättre fysisk hälsa men också mera stress och oro. De samiska skolbarnen däremot har en lägre hälsorelaterad livskvalitet än andra svenska skolbarn. Framför allt när det gäller välbefinnande och fungerande i skolan är skillnaden stor mellan grupperna.
Det finns också tydliga hälsoskillnader inom den samiska gruppen. De som hade erfarenhet av etnisk diskriminering var oftare nedstämda, oroliga, bekymrade, stressade och i den gruppen var självmordsplaner dubbelt så vanliga som bland samer utan sådana erfarenheter. Andelen med självmordsplaner var dubbelt så hög bland kvinnorna och renskötarna samt hos samer i Västerbottens län, Jämtlands län och Västernorrlands län. Självmordsförsök var drygt tre gånger vanligare bland samiska kvinnor och bland renskötare jämfört med samiska män och icke renskötare.
Elektronisk tillgång via Umeå universitet: Ung same i Sverige
Umeå universitet, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri, 2013. ISBN 978-91-7459-548-2. 58 s. + 4 artiklar.

Lappväsendet : tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971 / Patrik Lantto


År 1885 utnämndes den första lappfogden i Sverige. Det var tänkt som en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan bofasta och renskötare, men blev i själva verket det första steget mot bildandet av en ny myndighet, lappväsendet. Den fick ansvar för samefrågor och skulle existera ända fram till 1971. Patrik Lantto skildrar hur tillsättandet av de första lappfogdarna motiverades, liksom skälen till utvidgningen av myndigheten. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, hur renskötseln som näring beskrevs, hur samer som grupp betraktades och vilken roll renskötseln hade i denna föreställningsvärld. Lappväsendets funktion i statens samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen undersöks också.
ISBN 978-91-7459-304-4. Umeå : Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2012. 541 s. 350:- (Kan även köpas från Bokus.com)

Tomas Cramér, Lilian Ryd: Tusen år i Lappmarken : juridik, skatter, handel och storpolitik

I dagens debatt sägs ofta att samer varit ett folk som aldrig haft papper och dokument på sin rätt. Det är precis tvärt om. I svenska arkiv finns sju sekel av skriftlig dokumentation om samiska rättigheter. Redan på 1300-talet var samerna så viktiga för staten att de beviljades jakträtt på samma nivå som adeln. Detta byggdes på med äganderätt till mark och vatten, låg skatt, skolor och frihet från krigstjänst.
Från 1602 hade samern egna ledamöter i riksdagen. Samerna satt under mer än 300 år som nämndemän i alla Lappmarkerns domstolar. Inget annat urfolk i världen har något liknande.
Med industrialismen på 1800-talet bröts allt detta ned. Rättssamhället upphörde att gälla i Lappmarken. Staten lät lagboken stå oöppnad när skogar, malm och vattenkraft skulle exploateras. I Tusen år i Lappmarken ges för första gången en överblick över hela förloppet genom seklerna fram till idag.

ISBN 978-91-86621-30-8. Ord&Visor Förlag, 2012. 234 s. SEK 263:-  (Kan kjøpes gjennom Bokus.com, cdon.no (199.-) eller adlibris.com (175.-))

Brita Mangi: Hem

Hem

Detta är Brita Mangis andra bok. Den första boken «Skogsbarns längtan» kom ut år 2000. Boken «Hem» handlar om hur Brita äntligen kommer hem till samebyn Tuolpukka och hur hon där får vara med om skogsrenskötseln från tiden 1944 och fram till slutet av 70-talet när denna skogssamekultur dog ut. Berättelserna är varvade med dikter skrivna från 60-talet fram till nutid.

ISBN 978-91-85889-40-2. Lumio förlag, 2011. 166 s. Ca  SEK 200:-. (kan också köpas från AdLibris eller cdon.no (199 NOK)