Två undersökningar av levnadsvillkor och hälsa ligger till grund för avhandlingen. Hälften av samiska skolbarn i åldern 13-18 år och lika stor del av de unga vuxna samerna i åldern 18-28 år hade erfarenhet av dålig behandling på grund av sin samiska härkomst Trots stor erfarenhet av diskriminering och utsatthet rapporterar unga samer som grupp en förhållandevis god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar uppger de bättre fysisk hälsa men också mera stress och oro. De samiska skolbarnen däremot har en lägre hälsorelaterad livskvalitet än andra svenska skolbarn. Framför allt när det gäller välbefinnande och fungerande i skolan är skillnaden stor mellan grupperna.
Det finns också tydliga hälsoskillnader inom den samiska gruppen. De som hade erfarenhet av etnisk diskriminering var oftare nedstämda, oroliga, bekymrade, stressade och i den gruppen var självmordsplaner dubbelt så vanliga som bland samer utan sådana erfarenheter. Andelen med självmordsplaner var dubbelt så hög bland kvinnorna och renskötarna samt hos samer i Västerbottens län, Jämtlands län och Västernorrlands län. Självmordsförsök var drygt tre gånger vanligare bland samiska kvinnor och bland renskötare jämfört med samiska män och icke renskötare.
Elektronisk tillgång via Umeå universitet: Ung same i Sverige
Umeå universitet, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri, 2013. ISBN 978-91-7459-548-2. 58 s. + 4 artiklar.
Långa perspektiv – samisk forskning & traditionell kunskap
Ett område som från samiskt håll har påtalats som särskilt angeläget för forskningen är den traditionella samiska kunskapen – Árbediehtu. Kunskapsförluster, ägande av traditionell kunskap, natursyn, internationella konventioner, terminologi, förvaltning, kunskapsöverföring, undervisning och samförvaltning är områden som behandlas i den föreliggande publikationen.
Den diskussion som föregår i de ledande dagstidningarna, de beslut som fattas vid domstolar och den bild allmänheten har av det samiska behäftas av en god portion okunskap och fördomar. Bara forskning, undervisning och samverkan kan råda bot på detta. Långa perspektiv – samisk forskning och traditionell kunskap innehåller fjorton artiklar skrivna av forskare från flera olika ämnesdiscipliner. Boken erbjuder mycket ny kunskap och ger goda prov på den mångfald som idag präglar forskning med samisk tematik. Redaktörer är Peter Sköld och Krister Stoor.
ISBN 978-91-7459-497-3. Umeå : Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2012. 257 s. 265:-
Ann-Helén Laestadius: Hej vacker
Ann-Helén Laestadius har nå kommet med oppfølgeren til Sms från Soppero som hun gjorde stor suksess med i 2007. Forfatteren er født og oppvokst Kiruna i Nord-Sverige, nå bosatt i Solna.
Vi møter er igjen 13-årige Agnes som skal tilbringe sommerferien hos sine besteforeldre i Soppero og med kjæresten Henrik. Men det går ikke helt som planlagt. Henrik er holder henne på avstand og det viser seg etterhvert at hans mor ikke ønsker at han skal omgås og slett ikke være kjæreste med en slik halvsame som henne som ikke kan snakke samisk. Han som er en ekte reindriftssamegutt. Som belønning har han fått en firhjuling. De begynner etterhvert alikevel å møtes i hemmelighet.
Agnes er nå mer sikker på sin egen samiske identitet, men møter motstand fra andre. Agnes har svensk pappa og samisk mor som ikke har snakket samisk siden hun reiste fra Soppero som meget ung. Svensk tekst.
Bokanmeldelse i Nuorat 3/2010: Ann-Helén Laestadius gör Sápmi en tjänst
ISBN: 978-91-29-67424-8. Räben & Sjögren, 2010. 108.- SEK
Elin Anita Sivertsen: Samisk ungdom – mellom tradisjon og modernitet? – unge samers identitet (masteroppgave)
Masteroppgave i kulturhistorie skrevet ved Universitetet i Oslo, Institutt for kulturhistorie og orientalske språk, høsten 2009 av Elin Anita Sivertsen.
Oppgaven handler om hvordan det er å være ung same i dag. Ved å snakke med samiske ungdommer om deres liv, har hun bidratt til å belyse hvilke utfordringer dagens unge samer opplever knyttet til det å være flerkulturelle i et moderne samfunn. Oppgaven setter fokus på temaer som oppleves problematiske knyttet til identitet og etnisitet, men gir også eksempler på hvordan ungdommene opplever sin egen bakgrunn som en ressurs.
Hun ser på hvordan ungdom som definerer seg som samer på ulike måter kommuniserer en samisk identitet til andre og hvordan følelsen av samisk identitet formidles i en moderne storsamfunnskultur. I oppgaven blir det tydelig hvordan tradisjoner er en del av den moderne samiske ungdomsidentiteten. Analysen viser at å være samisk ungdom i dag både kan oppleves som utfordrende og positivt.
Veiledere: Liv Emma Thorsen og Thomas Hylland Eriksen.
Institutt for kulturhistorie og orientalske språk, Universitetet i Oslo, 2009. 129 s.
Tilgjengelig elektronisk i PDF: Samisk ungdom – mellom tradisjon og modernitet?
Ann-Helén Laestadius: SMS från Soppero
Ungdomsroman med forelskelse, vennskap og det å være ung same som sentrale temaer. Vi møter 13-årige Agnes som bor i nærheten av Stockholm og lærer seg samisk i smug. En dag mottar hun en sms på samisk fra en ukjent gutt fra morens hjemplass Soppero i Nord-Sverige. Det blir opptakten til en søt forelskelseshistorie som utvikler seg når Anges reiser opp til Soppero på ferie. Det oppstår konflikter der med hennes kusine og venninne om Agnes samiske identitet og hvordan vil vennene hennes i Solna forholde seg til Agnes som same? Agnes er en modig ung jente som velger å gå sine egne veier.
Ann-Helén Laestadius vant med denne romanen barnebokkonkurransen «Att vara ung same idag». Svensk tekst.
ISBN: 978-91-7108-518-4. Podium, 2007. Pris: 159,90
Jeanette Aslaksen: Mu klišea
Ungdomsdiktsamling som reflekterer over det å være ung same. Tekstene er hovedsakelig på nordsamisk iblandet noen tekster på norsk og engelsk. Forfatteren ønsker med å skildre at hun som same har vokst opp med å tenke på tre forskjellige språk.
Diktene handler om det å være ungdom i møte med livet. Møter med kjærligheten, sorg, sinne, kjedsomhet, dagdrømmer og sladder. Boka skal gjennom diktene fortelle historien om en person.
Boka er illustrert med hennes egne naturfotografier.
ISBN: 978-82-7374-670-2. Davvi girji, 2007. 76 s. Pris: 145.-
Ihpil : Láhppon mánaid bestejeaddji
Den 17. desember 2007 blir en 19 år gammel jente funnet druknet i Tromsø havn. På internett etterlater hun seg en blogg skrevet de siste månedene av hennes liv. Bloggen heter Láhppon mánáid bestejeaddji (De fortapte barns frelser), skrevet under psevdonymet Ihpil (på norsk: gjenferd). Bloggen begynner på hennes første dag som student i Tromsø august 2007 og varer fram til til hennes tragiske dødsfall 17. desember 2007.
I bloggen skrives det åpenhjertig om hverdagen som student, om sjenanse, ensomhet, om ousiderposisjonen som samisk og lesbisk og om møtet med den store kjærligheten. Sigbjørn Skåden er redaktør. Bloggen kan leses på http://ihpil.blogspot.com/. Boken er planlagt oversatt til norsk.
Láhppon mánáid bestejeaddji er en skjønnlitterær utgivelse, og må betraktes som det, sier utgiver Asbjørg Skåden fra Skániid girjie.
ISBN: 978-82-91973-29-6. Skániid girjie, 2008. Pris: 190.- Nordsamisk tekst.